top of page

LILLHÄRDALS HISTORIA

Ha%CC%88rjulf_edited.jpg

Allt började med

HÄRJULF
HORNBRYTARE

DEN FÖRSTA HÄRJEDALINGEN

Namnet Härjulf är oupplösligt förknippat med Härjedalen, och det hävdas också att landskapet uppkallats efter denne bålde viking. Härjulf var märkesman hos den norske kungen Halvdan Svarte. Vid ett tillfälle slog han i hastigt mod ihjäl en annan av kungens män med ett dryckeshorn, varför han blev tvungen att fly. Härjulf tog sin tillflykt till Uppsalakungen Anund. Väl där så inlät han sig i förbindelse med dennes släkting Helga, vilket inte föll kungen i smaken. Än en gång måste Härjulf fly, denna gång tog han med sig sin kvinna och några trogna till en dal, som efter honom ska ha kallats Härjulfsdalen eller Härjedalen. Platsen som Härjulf skulle ha slagit sig ner på ska enligt vissa fynd ha varit ”Slyos”, en plats som ligger cirka tre mil ifrån Lillhärdal.

lillhardal-3.jpg

BÖNMÅNDAGEN

En tradition som lever än idag.

I anslutning till fjärde böndagen har härdalingarna en extra helgdag som kallas ”Frimåndag”. Denna helg är unik i hela Sverige. Den har mycket gamla anor och var främst påkallad av tjänstefolket då de bytte husbonde och behövde en extra dag för flyttbestyr.
Böndagshelgen firades förr med festligheter i flera dagar. Den var viktig både ur världslig och kyrklig synpunkt. Kyrkan hade högmässa på ”Frimåndagen” och fortsatte sedan veckan ut med missionsauktioner ute i byarna.
Så sent som på 1950-talet firades det med festligheter på ”Folkets hus” med dans i dagarna tre och det var först på tredje danskvällen som man kunde dansa utan alltför stor trängsel. Många kom då även från utsocknes, de skulle helt enkelt till Härdal och fira böndagshelg. Traditionen med frimåndag hålls ännu idag vid liv, det är högmässa i kyrkan och skoleleverna har lov. Skolbarnen får visserligen läsa in frimåndagen på annan tid.

Häx6.jpg

HÄXPROCESSEN

En mörk historia om Lillhärdal.

Under 1600-talet så jagade och dömde både staten och kyrkan häxor på flera ställen i Sverige. Dessa händelser drabbade även Lillhärdal. Året var 1668 och flertalet kvinnor påstods ha varit i blåkulla och varit i kontakt med djävulen. I två års tid så var inte mindre än 56 personer inblandade i häxprocessen och fem skall ha mist livet genom halshuggning och bränts på bål.

Idag kan du uppleva historien på byns Häxmuseum, boka gärna en guidad tur!

 

lillhardal-18.jpg

GULDRUSCHEN

Kanske finns det guld i byn ändå.

I mitten av 1950-talet tändes hoppets stjärna i Lillhärdal, en liten skogsby i Härjedalen. Malm hade upptäckts med en otroligt hög procent av guld. Aktiebolag bildades och ruschen började. Genom de fina värden som analysen visade väckte detta stor uppmärksamhet. Tidningsskriverierna slog alla rekord och optimismen var stor, men det fanns också de som tvivlade, skulle det verkligen finnas så mycket guld i malmen. De som stod i spetsen för malmfyndigheterna lovade att göra Lillhärdal till en blomstrande bygd med asfalterade gator. En liten konstighet förelåg emellertid. Analysen av malmen hade utförts, dels i Amerika och dels i Sverige. Resultatet från Amerika visade en mycket hög procent av guld, medan däremot analysen från Sverige visade motsatsen. Fast det var ju analysen från Amerika som var den rätta förstås.
Nu, många år efter guldruschen går livet sin vanliga gång i Lillhärdal, inga gator av guld finns, men däremot en fin genomfartsgata av asfalt. Ingen talar idag om guld och det enda som påminner om guldtiden är tidningsurklipp. Men man vet aldrig, kanske någon jägare eller fiskare någon gång i framtiden hittar en sten som blänker, och kanske Amerikas guldanalys trots allt var riktig, ja då kommer hoppets stjärna på nytt att tändas i Lillhärdal.
(Skrivet av Y. Hedevärn 1968)

bottom of page